Maja Sol Christenson ★

Vagn 11, 03:44
Röda klor bläddrar fram något på telefonen. Hon visar det för honom och han ler. Tittar på hennes läppar och ler igen. Hon lägger handen på hans lår. De sitter mittemot mig på spårvagnen. Jag sneglar på dem så som man gör när man inte kan låta bli. I de minsta gesterna proklamerar de sin kärlek, och jag kan inte låta bli att snegla. Känner mig lite skyldig när våra blickar möts. Så jag ler. Det får mig bara att känna mig ännu mer skyldig. Och nästan lite smutsig som oavsiktligt men fullkomligt inkräktar i den privata sfär de lyckats skapat i knökfull kollektivtrafik. Deras kärlek är mousserande. De är bubblorna i champagnen. Och jag är den som fumligt drar ur korken för snabbt, så att bubblorna brister. ★
#1 - Iza

Åh vad bra och smakfullt skrivet! Vet inte vilket ord jag ska använda, men smakfullt/mystiskt/vackert/kreativt, men ändå så enkelt att läsa och förstå. Känsla!

Svar: Åh, tack vad glad jag blir! :) Kram!
Maja Sol Christenson ★